Hmm...

Status

Jag sitter och jobbar. Jag tog ett kort, ser inte lika stökigt ut som det känns.
Te direktsmuglat av en ateljégranne, turkiskt te. Ser ut precis som syntetiskt brustablettsvatten, är gott.
Fontsnack, svordomar, svenska skrivregler, attgöra listor och sladdar.

Magi

För flera år sedan fick jag en nästan död krukväxt av en kompis som skulle flytta. Det var ingen stor grej, hon fick inte plats med den och den hade ett ringa värde som vissen växt. Men eftersom jag inte räds projekt eller krukväxter så tog jag mig an den. Nu två år senare har orkidén börjat blomma och har gjort sen december. På allvar har en knöl i en plastkopp givit tre blommor var av en fortfarande blommar som om det vore samma dag den blommat upp. Femte december going on maj.

Det har varit påsk. Jag har varit i Blekinge, gått på ett dubbelt 30årskalas, beskurit ett äppelträd, bakat rulltårta till bakelsen stekta ägget, spelat Canasta, lyssnat på Wagner på LP, sett stjärnbilder (typiskt ovanligt), målat ägg, legat på en filt i gräset, korrläst ett manus, druckit folköl mitt på dagen och lagt pussel på tid (2,45 min). Har varit en fin helg.

lekstugan med allvar

Såhär har jag det på mitt jobb. Det är till recensenterna.

Tidningen Helsingborgs dagblads Malin Krutmeijer har recenserat Lokal dimma tex.
Saxat ur texten:

"I boken "Lokal dimma" läcker världen drama och mystik, och Eva Björkstrand gestaltar det i ett slags fri fabelform med distinkta teckningar i svart och vitt."

"Det är roligt, men inte ofarligt. Alla de där djuren kommer från någon annanstans, de representerar drifter och alternativ som skär sig mot den allmänna verklighetsuppfattningen. Det är kanske ingen slump att de uppenbarar sig vid tillfällen som nattlig skidåkning, när författar-alter egot skubbar från Konsthögskolan eller i berättelser som nog är hämtade från drömmar."

Läs hela texten här.
Köp boken i din lokala bokhandel eller här.

Min artikelserie

Min artikelserie fortsätter i tidningen Bild och bubbla. Artikelserien där jag intervjuar svenska serieskapare om sitt arbetsätt och sina favoritmaterial på deras arbetsplatser, skrivbordsrealism.
Denna gång hos Hanna Petersson i Göteborg.
Köp Bild & Bubbla i en kiosk eller ta del av nåt fräsigt prenumerationserbjudande.
Läs Sveriges äldsta och enda serietidning OM serier som har blivit nominerad till årets kulturtidskrift.

Kik

En liten liten bit ur en serie jag gjort förra veckan.

Hemma, klänningen är från Göteborgsoperans kostymförråd och rosen sedan länge vissnad.

Vilken Stig?

snörpt

Idag tröskar jag igenom textningen på de sista tårdrypande sidorna i Kiki från Montparnasse. 
Kommer ut i under senvåren och är den tjockaste och mest omfångsrika bok jag någonsin gjort.
Bilden ovan är vad jag målade när jag värmde upp för en jätte jätteakvarell som skulle bli en utställningsmask till I Seriernas Värld, för två år sedan.

Lantisen

Jag skulle nyligen hålla ett anförande om mig själv och min tecknarkarriär.
Då pratade jag som vanligt om hur jag börjat teckna och vad som varit milstolpar för mig i mitt avancemang som tecknare. Och en milstolpe är denna Lantis.
Lantis var en liten bokserie om den svenska landsbyggden där tecknare fick 22 sidor på sig att berätta något om sin syn på densamma.
Mitt bidrag till den numera insomnade häftes-serien, Rubiner & Glasull kom ut 2007.
(Obs fyra år sedan red. anm.) Så jag tycker mig se en teknisk utveckling sedan dess.
Historien handlar om Andrea och Christie, tvillningsystrar med en flärdfull mamma och en jordbrukar pappa.
Ena benet i den gotländska myllan och det andra nedstucken i en blank klacksko.
Jag borde hänga mer med systrarna, för ja det hela är taget ur den bästa verkligheten.
Och så borde jag göra mer serier med denna duo i focus.



+ En länk till en supersingel/EP = Salt

idel skojigheter

+ Länk till glada tröjor.
Nåt den här teckningen verkligen saknar. Jag kan döpa den till "avsaknaden av glad tröja".

Vid tillfälle har jag tecknat mig tänkandes på otukt, varför jag också ritat in en missnöjd August Strindberg vet jag inte. Helt oväntat känns det dock ändå inte, så här i efterhand.

+ I helgen såg jag filmen Hilary and Jackie, det har ingenting med presidentfruar att göra.
Det handlar om den begåvade cellisten Jacqueline du Pré och hennes liv med sin syster under 60 talet i England. Magstarkt om ni frågar mig. Hårt och bra, baserat på syserns bok A Genius in the Family. 
Skillnaden på manliga genier och kvinnliga diton är intressant.
Finns det mer på detta ämne att fördjupa sig i?

Jag höll på att gå i däck

Jag höll på att gå i däck, tydligen. Avtecknat från tapeten i badrummet i sommarstugan ser det ut som, men där finns inget däck att gå ut över. Frågorna hopar sig.

Rutan

Vanliga harlekinrutor, nu i grafitgrått.

En känsla

+ Ett höjt finger, en bra nyhetskrönika.

Från höger till vänster; penningar, herr Arne, Selma, Valborg.

+ Utställningen jag förärade mitt liv med i söndags på Skissernas museum Lund.
Mycket intressant utställning av Randi Fisher, 1947 års marginaliserade konstnär.

Igår var jag och badade i havet, på Ribersborgs kallbadhus. Då blev det nästan inget av denna vara.

Nej varken kläder, sura miner eller spegling. Någon form av åskådliggörande inträffade dock.

Det är ett av de bästa platserna i hela Malmö. Se varför här.

När jag var liten lästa mina föräldrar sagor, när jag blev äldre läste jag själv. Under en period läste jag tidningar som kvällslektyr och ibland har det hänt att jag läst Tjechov högt och dramatiserat olika pjäser. Numera kvällsritar jag innan jag somnar.

Arma man

En stilig mans arm, en stilig mansarm.

+ Klassikern i P1 påminnde mig om något jag inte förstå hur jag har kunnat glömma.

My So-Called Life. Så jag var tvungen att se alla avsnitt igen. I rad, och jag kan inte sluta, det är fööör bra. 

Jag mins hur otroligt pinsamt jag tyckte att det var när jag var när det gick på tv 1994. Jag klarade knappt av att titta, jag gömde mig bakom en sidenkudde i skinnsoffan men var tvungen att titta. Precis som nu, jag kan inte sluta.

Läsning

Lästa böcker  mars 2011, och några snabba meningar om varje.

The New York Diary av Julie Doucet. 

Stilbildande dagbokserie om slumliv i New York. Omläsning som förvånade, faktiskt. Jag har upptäckt så mycket nytt som jag är mer förtjust i nu men detta var ändå en ingång för mig i serierna. Rått.

Make me a Woman av Vanessa Davis. 

Seriebok i dagboksformat med betraktelser från judiska Vanessas liv under flera år. Fin tecknat med blyerts och akvarell. Lite för spretigt ibland för sin form men väldigt fin.

Jag hör icke till något läger av Elisa Rossholm.
Ny bok på Optimal press. Har läst den i icke utgiven form tidigare i jobbet men fick köpa ett förhandsex på ett föredrag. Jättefin och poetisk, långsam version av författaren Victoria Benedictssons dagbok.

Misslyckat självmordsförsök i Möndalsbro av Linda Spåman.
Hård och rå bok om just det titeln indikerar. Känslostryrd tecknare som tar i. Tidigare tabloidtidningen Kötthuvet är en favorit, nya boken stark och stenhård. Jag ärlikamed överförtjust.

Cecil and Jordan in New York av Gabrielle Bell.
Serienoveller om att ta sig själv på allvar, bli vuxen. Lågmält och ganska stelt tecknat med fast "kameravinkel". Glimrar dock till i vissa bitar. Inte så personlig tyvärr.

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman.
Spännande dektektivjakt in i Hirdmans släkt. På jakt efter sin mor går hon igenom slängda brev och foton. Hon bygger ett eget porträtt baklänges till hur allt blev som det blev. Rafflande, stärkande. Magiskt, med foton och brev blir det som en detektivroman med politiska och historiska förtecken. Augustprisvinnare 2010 som fackbok.

Spill av Sigrid Combuchen.
Augustprisvinnare 2011 som skönlitteratur. Stringent, perfekt skrädad till minsta prick och apostrof. Beskriver varandet genom vardagslit i en tjusig syatelje och traskande och den törstande viljan att vara själv. Och ställer allt på sniskan med fåfängan hos den parallella handlingen hos författaren. Hurra!

Venusdeltat av  Anaïs Nin.
Novelsamning med erotiska noveller skrivna på uppdrag 1940, en dollar sidan. Anaïs Nin skrev för att klara hyran och få flyt på skrivandet i sin exil i Amerika samtidigt som hon startade förlag och tryckte egna böcker. Spännande köttiga, starka noveller av alla möjliga slag. Läser bara en i taget för att det skall räcka längre.

Dykes to watch out for av Alison Bechdel.
Gedigen, överfet serie som sträcker sig över flera decenium. Handlar om den lesbiska subkulturen i USA i form av en välgjord tv-serie. Men långt innan L word och tvserier är vad de är idag; vanliga inslag i populärkulturen. Livshistorier lunkar på och vävs samman ALLT vad det innebär, inspirerande. Bra kul och fantastiskt.


Antal lästa: 9
Varav ...
... omläsningar: 1
... romaner: 2
... serier: 6
... novellsamlingar/antologier: 1
... fackböcker/biografier: 1
... ljudböcker: 0

Vanligare än man tror

Siden

Plaggskisser skissade ur en bok om 20-talets tygtryck.

+ min nya favo video
Av ett norskt band, Ost&Kjex  med bilder av finska Sac Magique.

Köpenhamns växthus

Nu börjar det blir vår på riktigt. Ungefär såhär års fast för flera år sedan rymde jag och en kompis till Köpenhamn. Vi hade haft några trista dagar och behövde all verklighetsflykt vi kund få, tyckte vi. Så vi drog till KPH sa inget till någon och satt i solen och ritade av hus och blommor i växthuset. Sen drack vi Kaffe och pratade om sexism och blev stärkta av solen, koffeinet och systerskapet.
Läs om vad min rymlingskompis gör nu, här.

Det lilla växthuset till  vänster skall sitta högst uppe på det stora växthuset till höger, men det fick inte plats i skissboken.

Retro-spektiv

Min älskade soffa.
En liten festmanssoffa där mången suttit, rikskända serietecknare faktiskt sovigt.
Den har varit med om allt.

Köpet.
Tvätten.
Sorgen.
Vardagen.

Har du suttit?

Vinterjackan som är ett minne blott

Skiss och manus till vad som blev detta.

Jag bjuder på det

En gång skulle jag hålla en flerdags workshop på UKM, Ung Kultur Möts.
Jag packade ihop mitt material i Malmö och åkte dit på förmiddagen. Jag hade pratat med arragörerna tidigare under dagen och de lät lite stressade så jag hade ingen brådska när jag kom fram till stationen. Men efter 15 minuter ringde jag och anmälde min ankomst, eftersom inte en människa syntes på flera hundra meters håll. Ja borträknat personalen i korvmojen då såklart.
Men efter att par minuter föll alla bitarna på plats.
Som tur är har man humor och kunde skratta åt det, både jag och arrangörerna.
Det var bara att åka tillbaka till Malmö. Väl på SJ-kontoret berättade jag, full i skratt vad som hade hänt, och biljetterna bokades om utan knussel. Tror jag fick rabatt tillochmed. Ett x2000 och södra Norrlands nattåg senare var jag på plats. Mitt misstag blev välkomsttalet till alla workshopsledare och bröt isen på UKM fick jag höra senare. Allt gick som smort och eleverna gjorde bra serier.

+ mitt bästa länkfynd denna vecka.

Brand

 

Jag är med i senaste numret av Tidningen Brand. Jag har illustrerat en tex av Valentina Martinez.

En fin tidning som fått sig ett uppsving vid senaste uppstarten. Tidningen har funnits i en eller annan form sedan 1898, det tycker jag känns stort. Störst var tidningen under tidiga sekelskiftet men då kom den varje vecka.
Listan på de som medverkat tidigare känns stor att ansluta till. Nu har jag slut på superlativ.
Prenumerera eller köp där den finns, vissa nr finns gratis för nedladdning.